ESTONIAN ACADEMY
PUBLISHERS
eesti teaduste
akadeemia kirjastus
PUBLISHED
SINCE 1997
 
Archaeology cover
Estonian Journal of Archaeology
ISSN 1736-7484 (Electronic)
ISSN 1406-2933 (Print)
Impact Factor (2022): 1.0
AT THE DAWN OF MASONRY ARCHITECTURE – CHURCH REMAINS AND ASSOCIATED BRICK STRUCTURES AT KOROINEN, TURKU; pp. 54–80
PDF | doi: 10.3176/arch.2016.1.03

Author
Tanja Ratilainen
Abstract

The remains of an assumed 13th-century episcopal church and associated brick structures
at the Cape of Koroinen, south-west Finland, were excavated in 1898–1902. The structures may constitute the first occurrence of masonry buildings, and the use of brick in mainland Finland. Such conclusions, however, have also been questioned. The evaluation of the discoveries has been difficult, because the excavation results were never thoroughly published. The present article re-examines the findings, and discusses their importance for the understanding of Koroinen.
The first wooden church at Koroinen had a rectangular nave measuring probably 20 by 10.5 m, and a narrow choir, 4.5 by 4.5 m in size. Inside the choir, a brick altar and brick-walled grave 2 may have been built. The altar foundation measured ca 1.2 by 1.1 m and was possibly erected entirely of bricks. These two structures were mainly constructed of ordinary wall bricks. The nave of the second wooden church measured ca 27.5 by 14.5 m, and it had a narrow choir as well. A brick podium for a baptismal font, as well as a
sub-surface drain made mostly of bricks, was presumably connected with the second church. It seems likely that also a brick-walled grave 1 was built into the wooden choir. The wooden church was located at the same place where a choir of stone was later
built. Apparently the masonry choir represented the first construction phase of a stone church. It was not planned to be tower-height, and it is not certain whether it was ever completed. Based on the archaeological finds, it seems that site was no longer used in the Late Middle Ages.

References


Andersson, A. 1963. Kalk och Paten. – Kulturhistorisk Lexikon för Nordisk Medeltid, VIII. Copenhagen, 168–174.

Andersson, K. & Hildebrand, A. 2002. Byggnadsarkeologisk undersökning: det murade huset. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.

Appelgren, H. 1898. The Excavation notes. Archives of the National Board of Antiquities.

Aspelin, J. R. 1898. Koroisten Turku Räntämäellä. – Suomen Museo, 1–2, 1–12.

Bengtsson, H. 2014. Kyrkan. Kyrkan i Gamla Uppsala. Från katedral till församlingskyrka. Votum, Uppsala.

Bonnier, A.-C. 2008. Sockenkyrkorna under medeltiden. – Sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse­historia. Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 129–176.

Cinthiò, M. 2002. De Första Stadsborna. Medeltida gravar och människor i Lund. Brutus Östlings Bokförlag Symposion. Stehag, Stockholm.

Drake, K. 2007. Gotische Backsteinbaukunst in Finnland. – Backstein Baukunst. Zur Denkmalkultur des Ostseeraums. Dokumentation der Tagung zum 75. Geburtstag von Gottfiried Kiesow in der Wismarer St. Georgen-Kirche, 31.8–1.9.2006. Deutsche Stiftung Denkmalschutz, Bonn, 106–115.

Ehrnsten, F. 2013a. Hämeen linnan rahalöydöt. – Numismaattinen Aikakauslehti, 2, 8–13.

Ehrnsten, F. 2013b. List of Coins from Koroinen. Coins Analysed by Frida Ehrnsten Partly Based on Notes by Pekka Sarvas. The Coin Cabinet, The National Museum of Finland.

FMU = Finlands Medeltidsurkunder samlade och i tryck utg. af Finlands statsarkiv genom Rein. Hausen I–VIII. Helsingfors: Statsarkivet, 1910, 1915, 1921, 1924, 1928, 1930, 1933, 1935. Avalable at: http://extranet.narc.fi/DF/df.php

Gallén, J. 1978. När blev Åbo biskopsäte. – Historisk Tidskrift för Finland, 63, 312–324.

Gardberg, C. J. 1971. Koroisten vaihe 1229–1286. Turun kaupungin historia kivikaudesta vuoteen 1366, Turun kaupunki. Turku, 149–182.

Gardberg, C. J. 2000. Koroisten Piispanistuin 1229–1300. – Kansallispyhäkkö Turun tuomiokirkko 1300–2000. Tammi, Helsinki, 27–30.

Gyllenius, P. 1653 (1962). Diarium Gyllenianum eller Petrus Magnii Gyllenii dagbok 1622–1667. Värmlands Museum, Karlstad.

Haggrèn, J. 2015. Keskiajan arkeologia. – Muinaisuutemme jäljet. Suomen esi- ja varhaishistoria kivikaudelta keskiajalle. Print Best, Viljandi, 369–535.

Harjapää, M. 1996. Koroisten piispankirkon rakenne 1200-luvun lopulla. Kriittinen tietokone­rekonstruktio. – Faravid, 18–19, 55–65.

Harjula, J. & Immonen, V. 2009. Reviving old archaeological material. A project analysing finds from the Early Medieval fortified site of Koroinen in Turku. – Castella Maris Baltici, X. Finland 24–29.8.2009, Raseborg, Olavinlinna and Häme Castles. Eds K. Uotila, T. Mikkola & A.-M. Vilkuna. (Archaeologia Medii Aevi Finlandiae, XVIII.) Suomen Keskiajan Arkeologian Seura, Turku, 183–196.

Harjula, J., Immonen, V. & Ratilainen, T. 2012. Koroista pala palalta. Arkeologinen hanke tutkii piispanistuimen vanhoja löytöjä. Esinetutkimuksen teemanumero. Kuriositeettikabi.net 1/2012. Available at: http://kuriositeettikabi.net/arkisto.html

Heikkilä, T. & Lehmijoki-Gardner, M. 2004. Keskiajan kirkko. Uskonelämän muotoja läntisessä kristikunnassa. Tietolipas, 185. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

Heininen, S. & Heikkilä, M. 2002. Kirchengeschichte Finnlands. Vandenhoeck & Ruprecht, Göttingen.

Herrmann, C. 2007. Mittelalterliche Architektur im Preussenland. Untersuchungen zur Frage der Kustlandschaft und -Geographie. Michael Imhof Verlag.

Hiekkanen, M. 1988. Polvesta polveen täällä. Espoon kirkon esiinkaivettua menneisyyttä. Espoon Seurakunnat, Espoo.

Hiekkanen, M. 1994. The Stone Churches of the Medieval Diocese of Turku: A Systematic Classi­fi­cation and Chronology. (SMYA, 101.) Suomen Muinaismuistoyhdistys, Helsinki.

Hiekkanen, M. 2003. Suomen kivikirkot keskiajalla. Otava, Helsinki.

Hiekkanen, M. 2005. Liturginen käytäntö keskiajan kirkkotilassa eilen ja tänään. – Käytännöllinen teologia – teoriaa vai käytäntöä? STKS:n symposiumissa marraskuussa 2004 pidetyt esitelmät. (Suomalaisen teologisen kirjallisuusseuran julkaisuja, 245. Vuosikirja 2005.) Ed. J. Kivekäs. Suomalainen Teologinen Kirjallisuusseura, Helsinki.

Hiekkanen, M. 2006. Kirkkoseminaari II. Hajamietteitä Suomen kirkkoarkeologian vuosien 1868–2006 saldosta, nykypäivästä ja huomisesta. – Suomen Keskiajan Arkeologian Seura, 3, 39–54.

Hiekkanen, M. 2007. Suomen keskiajan kivikirkot. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

Immonen, V. 2009. Golden Moments. Artefacts of Precious Metals as Products of Luxury Consumption in Finland c. 1200–1600, I text, II Catalogue. (Archaeologia Medii Aevi Finlandiae, XVI.) Suomen Keskiajan Arkeologian Seura, Turku.

Immonen, V. 2014. Natt och Dag -suku ja keskiaikainen hopeakoru Turun Koroisista. – Kleion pauloissa. Jussi Nuortevalle omistettu juhlakirja. (Kirjokansi, 53. Arkistoyhdistyksen julkaisuja, 11. Arkistolaitoksen toimituksia, 17.) Eds J. Strömberg & P. Happonen. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki.

Immonen, V. 2015. Kirkkojen ja kartanoiden kätköistä. Maahenki, Helsinki.

Jonsson, K. 2005. Hur länge cirkulerade mynten under olika tidsperioder? – Myntstudier, 4, 14–20.

Kartano, E. 1951. S. Marie kyrka. – Några sydfinska stenkyrkor. (SMYA, 49.) Helsinki, 84–111.

Klackenberg, H. 1992. Moneta nostra. Monetarisering i medeltidens Sverige. (Lund Studies in Medieval Archaeology, 10.) Almqvist & Wiksell International, Lund.

Koivunen, P. 1979. Koroisten keskiaikaiset rahalöydöt. – Turun kaupungin historiallinen museo. Vuosijulkaisu, 1976, 1–71.

Koivunen, P. 1980. Myntfynden i Korois. – Historisk Tidskrift för Finland, 65, 104–107.

Koivunen, P. 1987. Koroinen kirjallisten lähteiden valossa. Unpublished laudatur-level (graduate) study. Department of History, University of Turku.

Koivunen, P. 2003. Koroisten piispanistuimen ja asutuksen tutkimushistoriaa. – Koroinen eläväksi. (Turun maakuntamuseo. Raportteja, 19.) Turun Maakuntamuseo, Turku, 35–65.

Kronqvist, I. 1948. Die mittelalterliche Kirchenarchitektur in Finnland. – Jälkeenjääneitä tutkielmia. (SMYA, XLVIII(1).) Helsinki, 7–80.

Kronqvist, I. 1979. Suomen keskiaikainen kirkkoarkkitehtuuri. Helsingin yliopisto, Helsinki.

Lindgren, M. 1995. Stenarkitekturen. – Medeltidens konst i tid och rum. Signums svenska konsthistoria. Den romanska konsten. Lund, 30–33.

Malmer, B. 1980. Den senmedeltida penningen i Sverige: svenska brakteater med krönt huvud och krönta bokstäver. Kungl. Vitterhets- historie- och antikvitets akademiens handlingar. (Antikvariska serien, 31.) Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Map 853.2.105853.2.105853.2.105853.2.105, in the Archives of the National Board of Antiquities.

Meier, T. 2007. Topography of church burial. – The Archaeology of Medieval Europe. Eight to Twelfth Centuries AD. (Acta Jutlandica, LXXXIII: 1. Humanities Series, 79: 437.) Aarhus University Press, 437.

Nilsen, A. 2003. Focal Point of the Sacred Space. The Boundary between Chancel and Nave in Swedish Rural Churches: from Romanesque to Neo-Gothic. Figura. (Nova series, 30.) Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala.

Nilsson, I.-M. 2009. Mellan Makten och Himmelriket. Perspektiv på Hallands medeltida kyrkor. (Lund Studies in Historical Archaeology, 12.) Lund.

Nordenswan, C. H. 1897. Karta ofver område der Åbo stad fordon stått. Förfardigad år 1897 af
C. H. Nordenswan. Archives of the National Board of Antiquities.

Ratilainen, T. 2010. Tiilen käytöstä 1300-luvun Turussa. – Turun Museokeskuksen Raportteja, 22, 31–55.

Reutersvärd, O. 1978. Finlands medeltida dopfontar, vigvattenskålar och piskinor samt dopfuntar av medeltida typ. – Taidehistoriallisia Tutkimuksia, 4, 171–198.

Ringbom, Å. 2010. Åländska kyrkor berättar. Ålands museum, Mariehamn.

Rinne, J. 1914. Suomen keskiaikaiset mäkilinnat, I. Author, Helsinki.

Rinne, J. 1926. Muinaismuistoja Turussa ja sen ympäristöllä. Turun museopäivien retkeilijöille oppaaksi. Turku.

Rinne, J. 1941. Turun tuomiokirkko keskiaikana, 1. Tuomiokirkon rakennushistoria. Turku.

Rinne, J. Excavation notes in 1900–1902. Archives of the National Board of Antiquities.

Riska, T. 1964. Maaria. Turun tuomiorovastikunta, I. (Turun arkkihiippakunta, III. Suomen kirkot, 3.) Helsinki.

Riska, T. 1987. Keskiajan maalaustaide. – Ars Suomen taide, I. Weilin & Göös, Espoo, 116–181.

Rodwell, W. 2012. The Archaeology of Churches. Amberley, Stroud.

Salonen, K. 2014. Suomen piispanistuimen siirto Nousiaisista Turkuun – koska se tapahtuikaan? – Arkeologia Nyt!, 1, 14–16.

Sarvas, P. 1979. Ett arbete ommyntfynded på Korois biskopgård. – Historisk Tidskrift för Finland, 3, 311–323.

Sarvas, P. 1980. Diskussionsinlägg om myntfynden i Korois. – Historisk Tidskrift för Finland, 107, 105–107.

Seppänen, L. 2012. Rakentaminen ja kaupunkikuvan muutokset keskiajan Turussa. Erityis­tarkastelussa Åbo Akademin päärakennuksentontin arkeologinen aineisto. Turun yliopisto, Humanistinen tiedekunta, Historian, kulttuurin ja taiteiden tutkimuksen laitos, arkeologia. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-29-5231-1

Seppänen, L. 2016. Streets, seals or seeds as early manifestations of urban life in Turku, Finland. – META, 127–153. http://www.histark.se/tidskriften/meta-historiskarkeologisk-tidskrift-2015/

Taavitsainen, J.-P. 1981. Sigillfynd gjorda vid arkeologiska utgrävningar i Finland. – Fornvännen, 76, 216–218.

Talvio, T. 2009. Gotlannin rahat Suomen 1200-luvun löydöissä. Maasta, kivestä ja hengestä. – Markus Hiekkanen Festschrift. Kulttuurien tutkimuksen laitos, arkeologia, Turun yliopisto; Taiteiden tutkimuksen laitos, taidehistoria, Helsingin yliopisto; Suomen Kirkkohistoriallinen Seura; Suomen Keskiajan Arkeologian Seura, Saarijärvi, 306–313.

Ua-45957, 665 ± 35 BP in the Uppsala radiocarbon laboratory report dated on 2013–05–23.

Uotila, K. 2002. Åbo medeltida rådhus – en stenbyggnad vid ett medeltida torg. – META, 4, 3–18.

Uotila, K. 2003. Kivitaloja keskiajan Turussa. – Kaupunkia pintaa syvemmältä. Arkeologisia näkökulmia Turun historiaan. (Archaeologia Medii Aevi Finlandiae, IX.) Turku, 121–134.

Uotila, K. 2009. Keskiajan arkeologia. – Keskiajan avain. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsinki, 300–315.

Vuorinen, J.-M. 2009. Rakennukset ja rakentajat Raision Ihalassa rautakauden lopulla ja varhaisella keskiajalla. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-29-3900-8

 

 

Back to Issue