ESTONIAN ACADEMY
PUBLISHERS
eesti teaduste
akadeemia kirjastus
PUBLISHED
SINCE 1997
 
Archaeology cover
Estonian Journal of Archaeology
ISSN 1736-7484 (Electronic)
ISSN 1406-2933 (Print)

OUTER ARCHIPELAGO FISHING AS A RESOURCE IN THE SOCIETIES OF THE LATE IRON AGE AND MIDDLE AGES; pp. 132–150

Full article in PDF format | doi: 10.3176/arch.2009.2.04

Author
Peter Norman

Abstract

In the outer archipelago of the province of Södermanland in the east of middle Sweden, the remains of fishing camps are frequent. The remains consist of hut ruins, jetties and places where the fishermen dried their nets. The oldest fishing camps of this type are dated to the Viking Age or just before. Although the changes in society during centuries influenced the economic conditions for the fishing, the kind of fishing that people were aspracticing in the outer archipelago, was almost the same until the beginning of the twentieths century. The fishing camps arose in a system of a manor economy where the aim was to supply the household of the manor with fish. Gradually this redistributive economy was changed into a market economy. The changes in the economy system influenced also the outer archipelago fishing. Anybody was able to fish. The only demand was that the fishermen had to pay a tax to the Crown ore the nobleman who controlled the fishing camp.


References

Adam of Bremen. 1984. Adam av Bremen. Historien om hamburgstiftet och dess biskopar. Proprius, Stockholm.

Arnell, F. 1904. Bidrag till biskop Brasks levnadsteckning. Stockholm.

Berg, J. 2000. Stormannamiljöer och landskap. – En bok om Husabyar. Ed. M. Olausson. (Avdelningen för arkeologiska undersökningar, 33.) Riksantikvarieämbetet, Stockholm, 151–165.

Berg, J. 2003. Gods och landskap. Jordägande, bebyggelse och samhälle i Östergötland 1000–1562. (Meddelande, 120. Kulturgeografiska institutionen.) Stockholms universitet, Stockholm.

Bergström, S. 1957. Om allmänt vattenområdes rättsliga ställning. Institutet för offentlig och internationell rätt, Stockholm.

Blomkvist, N. 1986. Bondelunk och utmarksdynamik. Samhällsutvekling i Medelpad och Ångermanland före 1600. – Ångermanland Medelpad. Årsbok för Ångermanland och Medelpads hembygdsförbund, 49–103.

Braudel, F. 1986. Civilisationer och kapitalism 1400–1800. Band 2. Marknadens spel. Gidlunds, Stockholm.

Broadbent, N. 1991. Järnålderns sälfångst i Bottniska viken: om ett nordligt socioekonomiskt och kognitivt system. – Sentrum – Periferi. Sentra og sentrumdannelser gjennom förhistorisk og historisk tid. Den 18. nordiske arkeologkongress, Trondheim 28.8.–4.9.1989. Ed. B. Wiik. (Gunneria 64: 1.) Universitetet i Trondheim, Vitenskapsmuseet, Trondheim, 223–231.

Broberg, A. 1990. Bönder och samhälle i statsbildningstid. En bebyggelsearkeologisk studie av agrarsamhället i norra Roden 700–1350. (Upplands fornminnesförenings tidsskrift, 52.) Stockholms universitet, Stockholm.

Christensen, A. E. 1976. Scandinavia and the advance of the Hanseatics. – SEHR, 57: 1, 89–117.

Emanuelsson, M. 2001. Settlement and Land-Use History in Central Swedish Forest Region. The Use of Pollen Analyzes in Interdisciplinary Studies. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå.

Ersgård, L. 1988. Vår marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. (Lund Studies in Medieval Archaeology, 4.) Almqvist & Wicksell International, Stockholm.

Ferm, O. 2002. Jordförvärv och godsbildning i Rytterne under medeltiden. Nya anteckningar om Rytterne socken. – Nya anteckningar om Rytterns socken. Medeltidsstudier tillägnade Göran Dahlbäck. Eds O. Ferm, A. Paulsson & K. Ström. Västmanlands läns museum, Västmanlands läns fornminnesförening, Västerås, 85–112.

Fürst, L. 1985. Simpevarp, en halvö i förvandling. OKG Aktiebolag, Simpevarp.

Granlund, J. 1958. Runnö i Kalmarsund. – Stranda härads hembygdsförenings årsskrift, 31/32.

Granlund, J. 1961. Hamnordning. – Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. Allhem, Malmö.

Hasslöf, O. 1949. Svenska västkustfiskarna. Esselte Aktiebolag, Stockholm.

Herlitz, N. 1927. Privilegier, resolutioner och förordningar för Sveriges städer. Första delen (1251–1523). P. A. Norstedt & söner, Stockholm.

Holmbäck, Å. & Wessen, E. 1933. Svenska landskapslagar. Första serien: Östgötalagen och Upplandslagen. Geber, Stockholm.

Holmbäck, Å. & Wessen, E. 1940. Svenska landskapslagar. Tredje serien: Södermannalagen och Hälsingelagen. Geber, Stockholm.

Hyenstrand, Å. 1974. Centralbygd – randbygd. Strukturella, ekonomiska och administrativa huvudlinjer i mellansvensk yngre järnålder. (Acta Universitatis Stockholmiensis. Studies in North-European archaeology, 5.) Stockholms universitet, Stockholm.

Hyenstrand, Å. 1989. Sverige 989. Makt och herravälde, 1. (Swedish Archaeological Reports, 24.) Arkeologiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.

Iversen, T. 1994. Trelledomen. Norsk slaveri i middelalderen. Historisk institutt, Universitetet i Bergen, Bergen.

Iversen, T. 1995. Fremveksten av det norske leilendingsvesendet i middelalderen – en forklaringsskisse. – Heimen, 32, 169–180.

Jagow, K. 1915. Die Heringsfisherei an den deutschen Ostseeküsten im Mittelalter. Erlangen.

Jansson, E. A. 1962. Singö, en roslagssockens krönika. (Upplands Fornminnesförenings tidskrift, 48: 2/3.) Klippan.

Lagerstedt, A. 2004. Det norrländska rummet. Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle. (Stockholm Studies in Archaeology, 30.) Stockholms universitet, Stockholm.

Larsson, M. G. 1997. Från stormannagård till bondby. En studie av mellansvensk bebyggelseutveckling från äldre järnålder till medeltid. (Acta Archaeologica Lundensia, 26.) Lund.

Lilja, S. 2006. Lokala klimatkriser och kronans intressen – en fallstudie av Södertörns kustsocknar ca 1570–1620. – Människan anpassaren – människan överskridaren. Natur, bebyggelse och resursutnyttjande från sen järnålder till 1700-tal med särskild hänsyn till östra Mellansverige och Södermanlands kust. Rapport från projektet “Förmoderna kustmiljöer. Naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt”. Ed. S. Lilja. (Research reports, 4.) Södertörns högskola, Huddinge, 95–144.

Lindkvist, T. & Ågren, K. 1985. Sveriges medeltid. Almqvist & Wiksell, Stockholm.

Löfgren, O. 1973. Arbetsgillen bland skånska bönder. – Skånska årsfester. Ed. N.-A. Bringéus. Etnologiska sällskapet i Lund, Lund, 10–40.

Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodalismen 1000–1700. (Det svenska jordbrukets historia. Natur och Kultur, 2.) LT:s förlag, Borås.

Norman, P. 1993. Medeltida utskärsfiske: en studie av fornlämningar i kustmiljö. Nordiska museet, Stockholm.

Norman, P. 2006. Bebyggelseutveckling i östra Södermanland under sen järnålder och medeltid. – Människan anpassaren – människan överskridaren. Natur, bebyggelse och resursutnyttjande från sen järnålder till 1700-tal med särskild hänsyn till östra Mellansverige och Södermanlands kust. Rapport från projektet “Förmoderna kustmiljöer. Naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt”. Ed. S. Lilja. (Research reports, 4.) Södertörns högskola, Huddinge, 47–94.

Norman, P. 2008. Fornlämningar och resursutnyttjande i den södermanländska utskärgården. – Leva vid Östersjöns kust. En antologi om naturförutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca 800–1800. Rapport 2 från projektet “Förmoderna kustmiljöer. Naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt”. Ed. S. Lilja. (Research reports, 3.) Södertörns högskola, Södertörns, 103–138.

Norman, P. & Windelhed, B. 2008. Förändringar av tidig bebyggelse och markanvändning i två kustområden i Södermanland och på Ösel. – Leva vid Östersjöns kust. En antologi om natur­förutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca 800–1800. Rapport 2 från projektet “Förmoderna kustmiljöer. Naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 – ett miljöhistoriskt projekt”. Ed. S. Lilja. (Research reports, 3.) Södertörns högskola, Södertörns, 139–196.

Odner, K. 1973. Ökonomiske strukturer på Vestlandet i eldre jernalder. Bergen.

Plaenge Jacobsson, S. 1978. 1766 års allmänna fiskestadga. (Studia Historica Upsaliensia, 98.) Almqvist and Wiksell international, Uppsala.

Rothlieb, C. 1925. Om kronans fiskerier. En finansrättslig undersökning av de statliga fisketill­gångarnas rättsställning. Kungliga jordbruksdepartementet 1900–1925. Stockholm. Minnesskrift.

Schäfer, D. 1887. Das Buch des Lübeckischen Vogts auf Schonen. Halle.

Selinge, K.-G. 2002. Rytterne – från järnålder till medeltid, en västmanländsk fornlämningsbild. – Nya anteckningar om Rytterne socken. Medeltidsstudier tillägnade Göran Dahlbäck. Eds O. Ferm, A. Paulsson & K. Ström. Västmanlands läns museum, Västmanlands läns fornminnesförening, Västerås, 29–46.

Sjöstedt, L. G. 1951. Barsebäcks fiskeläge: en krönika från äldsta tid till våra dagar. Framtidens förlag, Malmö.

Svensson, E. 1998. Människor i utmark. (Lund Studies in Medieval Archaeology, 21.) Institutionen för Arkeologi, Lunds universitet, Lund.

Wijkander, K. 1983. Kungshögar och sockenbildning. Studier i Södermanlands administrativa indelning under vikingatid och tidig medeltid. (Sörmländska handlingar, 39.) Södermanlands museum, Nyköping.

Windelhed, B. 1995. Barknåre by: markanvändning i en uppländsk by under tusen år. – Rapporter från Barknåreprojektet nr 5. (Meddelanden serie B, 92.) Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm.
Back to Issue